mamarama

Och så blev det att vi packade bilen med campingutrustning och tutade ner till Åsa Camping och Havsbad.

I min barndom tältade vi mycket på camping, framförallt i Danmark och också andra länder i Europa. Jag har så mysiga minnen från att vakna i tältet och smyga ut på en tyst camping. Spela kort på kvällen och äta godis. Läsa ton med böcker.

När vi åkte in på Åsa Camping var det första som slog mig att det var såååå trångt. Vi packade upp tältet på 3x5 m inkl bil och berättade för lilla dottern att vi skulle sova i koja i natt. Hon var superpeppad! Ner till badet!

Åsas Vita Sand (stranden kallas så) är väldigt mycket mindre än vad jag förväntat mig. Jag hade bilden av Apelviken i huvudet och det är kanske inte helt rättvist (underbara plats). 1/10 av Apelviken i storlek, men säkert lika mycket folk. Det var trångt även här. Vi spenderade trots allt hela dagen på stranden innan vi tog oss in till "stan". På väg till tältet snickrade en kvinna från kommunen upp en lapp om att vattenkvaliteten var dålig och att de avrådde från bad. Men jösses... Efter lite efterforskningar visade det sig att i dagvattnet (inte avloppsvattnet) som rinner ut i viken finns en del föroreningar från djur och jordbruk omkring, speciellt när det regnar.
Läs mer på Kungsbackas kommun här:
http://www.kungsbacka.se/sitetemplates/KBInformationPage____91228.aspx

Vi tog en sväng på "stan" och åt pizza till middag (vi glömde spriten till triangaköket). Vi kände oss vilsna på den lokala pizzerian, på den trånga campingen och det smutsiga badvattnet. I allt detta brast vi ut i ett minst sagt förlösande skratt. Hade vi inte lovat lilla dottern att vi skulle sova i tält hade vi troligtvis packat ihop oss och åkt hem. Men vi stannade.

Lilla dottern var superspeedad på kvällen och sprang runt som en tok bland husvagnar och tält. Tillslut tog pappa en promenad med henne till havet och hon sov gott på hennes axel när de kom tillbaka. I morse packade vi ihop tältet kl 7, gick till Åsas hembageri, åt frukost och lekte en lång stund i piratskeppet i trädgården. Sen åkte vi hem när grindarna öppnade kl 08.00.

Det blir nog ingen camping i Sverige på ett tag, men kanske är det bättre i Danmark så som jag minns det? :)

Igår kväll hängde jag med ett par goda vänner till Pustervik för att lyssna på ett göteborgskt raeggeband som heter Kultiration. Har inte tidigare lyssnat på dom så det var nyfikenhet och öppenhet i öronen.

Jag är heller ingen musikrecensent så jag ska inte försöka mig på att berätta hur bra det var. Det var mycket trevligt! :)

Jag kom på tidigt att jag inte hade öronproppar med mig, men kom på till min förtjusning att hörlurar också kan funka tvärtom (stänga ute ljud). Så på med hörlurarna och gunga loss.

Efter spelningen pumpades det ut hejdlöst mycket bra musik och jag kan inte komma ihåg senast jag flippade ut fullständigt på dansgolvet.
http://instagram.com/p/cL8dbdMG4s/

Mycket roligt! Det var dags att gå hem när svetten rann och syret tog slut. Jag flämtade som en lejoninna på en gassande savann.

Jag har alltid tänkt att klippa gräsmatta är en av sakerna som skrämmer bort mig från att köpa hus. Trädgård=mysigt, klippa gräs=omysigt.

Men efter reparationen av gräsklipparen i huset i vi ockuperat gick det bra att fortsätta klippa. Jag konstaterade att klippa gräs är lite som att lägga ett pussel.

Det gäller att dela upp gräsmattan i smarta kvadrater med hänsyn till buskar, stenar, väggar och sneda ytor. Sen är det dags att hitta på en rutt i kvadraten så backfrekvensen är så låg som möjligt.

Förslagsvis klipper man i "ishockeyrinkstil". Dvs gå längs långsidan, sväng runt hörnet in på kortsidan och vik in i mitten på kortsidan för att sedan följa mittlinjen tillbaka. Därefter klippet du dig runt i cirklar tills första långsidan möter mittlinjen och du hamnar på andra långsidans kant. Mycket praktiskt och kräver nästan ingen backning!

Gräsmattan blev klippt på så när en liten liten plätt på framsidan huset. Då föll gräsklipparen sönder igen. Nu ska jag leta upp alla delar.

Då provar familjen på det ljuva huslivet inkl stor veranda, studsmatta, mogna vinbär, uppblåsbar pool och 15 min promenad till badsjö.

Vi har även fått känna på hur det är att ha hus när saker och ting falerar...

Igår kväll var det dags för grill. Sommarkväll i hus utan grill går bara inte? Det gick bra (förutom att det var så förbannat varmt så kycklingen blev svart) fram tills det var dags att äta grillad banan med choklad. Jag och lilla dottern satt tålmodigt och väntade ute tills jag tappade tålamodet, gick förbi grillen och när jag passerat... Vad är det som luktar? En blick på grillen och insåg snabbt att grillvante betyder inte att man ska grilla vanten. Lukten av bränt tyg var frän.
http://instagram.com/p/cJKwiMsG8H/

Vanten med ny design klarade sig trots allt... Nu var det dags att klippa gräset! Ett samtal till husägaren med instruktioner och iväg med gräsmonstret. Efter fem minuter trillade gräsklipparen isär.
http://instagram.com/p/cHev9IMGxP/

Samtal till husägaren som uppmanade mig att leka McGyver. Jag gav dock upp och lämnade jobbet halvfärdigt och lät mannen ta över repartionsjobbet.
http://instagram.com/p/cHf_ZWsGzY/

Det där med hus är ju trevligt, men jag vet inte om jag har uthålligheten som krävs... Mannen lyckades med reparationen så jag ger det väl ett försök till...

Då ska vi se om jag kan hitta mig själv på Sats i Mölnlycke. Jag vet inte vem som tagit över min kropp sen jag vaknade. En riktig surkärring!

Värme, sol och bad i all ära, men lite rörelse behövs tydligen också ibland...

Inatt har jag knappt kunnat sova och det beror inte på att lilla dottern tumlat runt i sängen mellan mig och mannen. Nej hon sov fortfarande snällt i sin säng när klockan ringde 06.00.

Idag är det Utvecklingsdag för vår Taekwondoförening och detta på härliga Hagabadet. Jag har nog redan utvecklat färdigt under natten så som det snurrat i mitt huvud. Vi ska snickra ihop ett nytt graderingskompendie och lägga grunden till ledarutveckling och rekrytering av nya instruktörer. Det är såååå spännande.

Nu sitter jag på spårvagnen och studsar av iver.

Igår testade jag för första gången SUP, den hetaste och nyaste grejen i surfkretsar.

Det är genialiskt! Ta en bräda stor som en nybörjarvindsurfbräda, en paddel och ställ dig och paddla. Inga instruktioner behövs och det går att njuta av det bästa med att surfa, nämligen att stå på brädan. Det går att ta en lugn liten paddeltur som om att vara ute med en kajak, ruscha på och paddla fort eller paddla med vågor och vågsurfa utan att behöva paddla med armarna så mjölksyran sprutar.

Det låter lätt tänker du... Nja det kräver trots allt en hel del balans och bålstabilitet, men när du trillat i ett par gånger hittar du rätt och kan njuta av vattnet.

Jag gjorde ett par riktigt härliga vurpor och tycker det är synd att jag inte kan bjuda på några härliga bloopersbilder. Det lär bli fler gånger!

I morse knaprade jag i mig ett halvt äpple och drack några klunkar vatten innan jag klädde på mig många lager kläder för morgonyogan på den gröna mattan utanför Surfers Center i Apelviken. Jag funderade allvarligt på att gå dit i våtdräkt när jag såg den grå himlen och vinden piskade i ansiktet. Kan det vara några där? Tänkte jag.

Jag gick runt hörnet med min yogamatta från surflägenheten bakom Surfers. Det var en färgexplosion som mötte mig när jag rundade hörnet. Yogamattor i alla färger och glada, solbrända och mestadels kvinnor i olika åldrar i mjuka följsamma kläder.

Morgonens yogapass var presenterad av en instruktör från ett av träningscentren i Varberg. Det var flödande kraftfull yoga utan pauser och fokus på Asanas. För min del blev det lite för kraftigt så jag fick vila lite mellan och hålla positionerna snällt.

Under sommaren är det gratis yoga i Apelviken kl 08.00-09.00 tisdagar och fredagar. Ta med egen yogamatta!

Sedan oktober har jag och min man haft en målbild i huvudet. Jag hade då haft feber utan känd anledning i 10 veckor i streck. Mitt i febertopparna bestämde vi oss för att vi behövde skapa en målbild. Vi behövde i kaoset, sorgen och ovissheten skapa en känsla av riktning.

Vi såg Apelviken framför oss, sommar, sol, salt vatten, alla friska, tillräckligt mycket ork, lek i sanden utanför lilla stugan.

Vi funderade på vilka steg som var naturliga innan detta. Vi visualiserade baklänges tills vi hamnade i nuet och insåg att vi behövde be om hjälp. Det gjorde vi. Jag kunde börja vila på riktigt, mannen fick hjälp där hemma och febern började gå ner. 2 veckor tog det tills febern var borta, ytterligare 3 veckor innan mina medicinska värden var tillbaka på normalt.

Förra söndagen checkade vi in i vårt lilla 33 kvm stora surfhus i Apelviken. Det är en välsignelse att uppleva sin målbild i realtid. Imorgon packar vi ihop solstolen och siktar mot nya äventyr och målbilder!

http://instagram.com/p/b0r4RusG1Z/
http://instagram.com/p/b0ri4IsG1H/

Med en veckas ljuvligt strandhäng och enkla dagar sög det till i mina citynerver...

Shopping (!?) följt av en god cappuccino i Varberg. Fråga mig inte var jag är. Hoppas jag hittar tillbaka till bilen. :)

Det bor trots allt en cityflicka i mig långt där inne.

http://instagram.com/p/byouuKMG0k/

Det slår mig att jag avslutar vårens jobb UTAN stress. Den sedvanliga hårda knuten vid solarplexus som infinner sig vid långvarig stress är inte där. När knuten är närvarande kan det vara svårt att andas djupa andetag och det är svårt att sakta ner.

För första gången någonsin har jag lyckats återhämta mig och varva ner på den daglig basis som gör att stressen som uppkommer då och då inte får fäste. Men det har varit en lång resa.

Idag vaknade jag arg, frustrerad och sorgsen. Nu sitter jag på en bänk vid lekplatsen lite mer harmonisk och neutral i sinnet. Tillstånd skiftar hela tiden precis som naturen, vår, sommar, höst och vinter.

Fem veckor semester framför mig. En vecka planerad resten till lusten.