mamarama

"Fd elitidrottande kampsportare som nu möter vardagen arbetande som hälsoutvecklare i Företagshälsa och mamma till dotter född september 2011.

Efter graviditeten startade jag bloggen som en del i att "komma tillbaka i form". Jag skrev om min träning och de små framsteg jag gjorde. Under hösten 2012 tog mitt liv en drastisk vändning då jag pressade mig fysiskt fullständigt över mina gränser under en helg med infektion i kroppen. Jag fick hög feber i tre månader i sträck och blev fullständigt sängliggandes. Under resan har jag lärt mig ett nytt sätt att förhålla mig till min kropp, lyssna på signaler och vila med gott samvete.

Nu handlar bloggen om en uppgraderad variant av mig själv. En mamma som jobbar, är med familjen och vänner, promenerar i skogen och utövar yoga. 

Välkommen till mamarama ver 2.0! Denna versionen känner inte längre något behov av att återställa sig till ett tidigare skick."

När jag började jobba på Previa hade jag ett testvärde på 62. Värdigt en elitidrottare. Jag uppskattade innan cykeltestet idag att jag knappt hade 35 (rekommenderat för kontorsarbete) men nu kan jag åka hem och känna mig mycket mer vältränad.

Heja mig! :)

Jag och dottern passar på att titta på tv och äta glass!

Jag nöjde mig självklart inte med detta utan skulle dessutom passa på att testa hur det stod till med handstående. Inne i gymmet fanns en ribbstol och med händerna i backen vandrade jag baklänges uppför ribborna tills benen var horisontella med golvet och överkroppen och armarna lodräta. Där stod jag i tio djupa andetag och konstaterade att kroppen började skaka av ansträngningen redan efter fem andetag. Tillsammans med övriga styrekeinriktade mjuka yogaövningar jag gjort innan blev resultatet att jag vaknade idag med en känsla av att en demon tagit över min kropp. Helst hade jag velat krypa ihop i ett hörne med ett par kuddar, en mjuk filt och suga på tummen. Det hade kanske uppfattats något märkligt på min arbetsplats, så jag tar en kopp te istället.

Jag startade med att lämnade min dotter på dagis lite senare än vanligt, därefter körde jag svärmor till flygplatsen. Nu var dagen min ett par timmar. Jag kom fram en timme tidigare än beräknat så jag köpte ett par för små tajts som jag trängde i mig och gick in i gymmet och gjorde lite yogaövningar. För att hämta lite kraft efter plockade jag med mig en smoothie med havtorn, ingefära och banan in i omklädningsrummet och bytte om till baddräkt, morgonrock och badtofflor.

I påsen hittade jag en beskrivning av hur jag skulle på bästa sätt uppleva "Himmelriket" som den tysta zonen inne i spadelen heter. Jag började inne i den del som inspirerats av turkiskt bad och skrubbade hela kroppen med bodyscrub och sköljde mig rikligt med ljummet vatten med hjälp av en silverskål. Därefter var det dags att prova den första varma bastun och varva med att gnida in kroppen med iskross för att kyla ner mig. Därefter var det dags att skrubba ansiktet med facial scrub och därefter lägga på en mask som satt på medan jag satt i en kall bastu på 40 grader. Där inne satt jag länge och kände hur kroppen och sinnet började slappna av ordentligt.

Efter jag sköljt av ansiktet var det dags att ta hand om fötterna. Jag gick runt ett par varv i det knähöga vattnet som varvades med varmt och kallt vatten för att få igång blodcirkulationen. Jag landade i ett bubblande fotbad och passade på att dricka ett glas iskallt vatten med smak av chili. Jag tog en liten paus från sparitualen och gick in och la mig i ett svalt rum på en varm vattensäng. Jag slumrade nästan till.

Sista delen av sparitualen bestod av en ångbastu där jag satt tills svetten trängde fram på hela kroppen. Då jag visste att det väntade ett riktigt kallt bad efter satt jag kvar en liten stund extra. Jag var andfådd av värmen när jag gick ut ur bastun och flämtade av köldslag efter det kalla doppet. Vilken kick!

Resten av stunden hängde jag i diverse olika pooler och drack varmt kryddigt te. Jag var något lugn och skön när jag släpade mig till omklädningsrummet och smörjde in mig med olja och ansiktskräm som var det sista i min lilla påse.

Jag gick förbi Jos Baren och plockade upp en burk med rawfood. Har ingen aning om vad ingredienserna var, men gott var det. Perfekt avslutning på min dag.

Drama på dagis. :)

Håll tummarna!

Fyra matcher spelades under knappt tre timmar och mellan matcherna lekte vi med bollarna, käkade kex och gick på toa. Jag väntade utanför toaletten medan brorsonen var där inne och lyssnade på en konversation mellan en man och två grabbar.

- Nu har ni spelat två matcher och har två matcher kvar. Ni har eran kexchoklad kvar. Det är viktigt att spara på energin och äta sen så ni vinner.

Han vände på huvudet för att försäkra sig om att han var själv med grabbarna, men såg att jag stod där.

-Ehm, eller förlora. Det spelar ju ingen roll om ni vinner eller förlorar. Det viktigaste är ju att ni har kul.

Han tittade på mig igen.

Jag konstaterade att det finns stark Politisk Korrekthet även på fotbollscuper för 7-åringar.

Denna veckan har jag än så länge inte druckit en enda kopp kaffe och valt det absolut med hälsosamma alternativet (enligt mig) i matväg så långt det varit möjligt. 

Det slog mig att jag på något sätt infört kaffedrickande som en slags återhämtande/tröstande/samla kraft aktivitet på jobbet och att beteendet var så starkt att det kändes väldigt konstigt att inte följa rutinen att hämta en kopp när jag behövde ett andningshål. Denna veckan har jag druckit te istället. Det slog mig att jag druckit kaffe sen jag var 4 år. :) ingen övrig abstinens dock.

I matväg har jag ätit mycket vegetariskt och kapat en del mjölkprodukter. Fast det blev en pizza i tisdags när jag var så trött att jag inte visste vad jag hette.

Summa... Livet blir bra även utan kaffe. Konstigt nog känner jag mig jättepigg denna veckan då jag varit utan. Jag kanske ska skita i det i framtiden också.

Fredagsmys! Min första bild i bloggen!