Effekter av att träna med infektion och/eller träningsuppehåll

Jag blickar tillbaka och försöker förstå varför jag blev så sjuk i höst och även hur jag ska förhålla mig till träning då jag upplever det som att min fysiska kapacitet är väldigt låg just nu.

I samband med att jag insjuknade i den höga febern som inte ville ge med sig hade jag troligtvis en pågående infektion, jag tränade åtta högintensiva träningspass på två dagar och dessutom var jag oavsett pågående infektion eller inte, inte i närheten av att vara i den fysiska form efter graviditeten att göra den typen av träning.

Nu under hösten har jag lärt mig viktiga läxor som jag bara förstod på en teoretisk nivå. Typ att man inte ska träna med infektion i kroppen och att man ska träna på den nivån man befinner sig. jag har börjat höra i min närhet fler och fler som "drabbas" av liknande saker.

Igår satt jag och pratade med en kollega som i 15- årsåldern pressades att orientera i skolan för att inte få sänkt betyg. Resultat? Vaknade med halva kroppen förlamad dagen efter och hon fick sitta i rullstol sex månader. Läkarna kopplade aldrig ihop de två och kunde inte hitta något fel på henne.

I veckan lade en instruktörskollega ut ett inlägg på Facebook där hon frågade om det var någon annan som hade haft erfarenhet av feber i samband med att de tränat för hårt? Skrämmande många av hennes kontakter inkl mig själv svarar att de upplevt just det i samband med återgång till träning efter graviditet.

På tex Flashback finns trådar om människor som varit med om samma sak. Konstiga saker som händer med kroppen när de pressar sig lite hårdare än vanligt, i samband med infektion och återgång från träningsuppehåll.

Hur vanligt är det här egentligen? Finns det någon kunskap hos vår läkarkår? Hur ofta kommer det in människor till sjukvården med oförklarliga symptom som skulle kunna gå och härleda till för hård träning i samband med infektion och/eller träningsuppehåll?

Min lärdom är att aaaaaldrig mer träna med infektion i kroppen! Och lova mig själv att bara göra det som min kropp är tränad till/redo för att göra.
Dvs sluta använda min mentala kapacitet att pressa min stackars kropp när det inte är livsnödvändigt.

Hoppas du också vill vara snäll mot dig!

Kommentarer
Postat av: Helen Persson

Fint skrivet Carolin, det här delar jag till min FB. Du är verkligen inte ensam om att pressa dig för hårt. Det är tyvärr något som ofta uppmuntras i samhället. Jag fortsätte själv t ex kämpa vidare med värk lång tid som efter lång väntan och många turer visade sig vara diskbråck i nacken. Tvingades till insikt och anpassning till verkligheten på liknande sätt som du men jag kan lova att du har det bästa framför dig. Kram

2013-01-12 @ 13:03:53
Postat av: Fia

Glad att min berättelse inspirerade även dig. Bra att vi är fler som pratar om farorna. Det är nog speciellt känsligt för oss träningsmänniskor/instruktörer att hitta rätt nivå efter graviditet. Så himla mycket som kroppen gått igenom och går igenom med amning, lite sömn osv. Om fler vill läsa den: http://www.sophieericsson.com/feberfrossa/

2013-01-12 @ 16:30:42
URL: http://sophieericsson.com/blogg

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0