mamarama

Det känns fantastiskt när ens dotter står och studsar i hallen och skriker "dagis, dagis!" när min man frågar var hon ska idag. Det är ett gott tecken på att dagis blivit en plats som är synonymt med kul.

Idag var det dags att lämna lilla dottern och gå till jobbet. Redan på bussen pratade vi genom vad som väntade. "När vi kommer fram tar vi av skorna, sen lägger vi katten och nappen på hyllan och säger hejdå. Då går du med fröken in till barnen och leker och mamma går till jobbet. Okej?" Vi hade redan pratat om detta igår och lilla dottern var beredd och fokuserad. "Okej" fick jag som svar.

Trots ett par tårar vid lämning gick det super under hela dagen. När jag kom kl tre låg lilla dottern på mage på en lekmatta med huvudet i händerna och tittade på och småsnackade när en av de äldre flickorna satt och lekte. "Hej!" Ingen reaktion. "Din mamma är här!" sa fröken som satt bredvid flickorna. Lilla dottern vred på huvudet och skuttade upp på sina små fötter. "Mamma titta Nalle Puh!" sa hon och sträckte fram en liten Nalle Puhfigur i plast. Sen var det inte lätt att locka henne därifrån.

På busshållplatsen frågade jag henne "Vad har du gjort på dagis idag?" Hon tittade på mig sittandes i vagnen med glada ögon och sa "Leka kompisar!"